Inatt kommer J hem från Las Vegas...

efter två härliga veckor i öknen. Är mycket glad över att jag inte har en aning om vad han gjort därborta. Visst ,det var jag som tog steget och gjorde slut men vafan sju år är ändå sju år liksom.

Fina killen är så rar och har köpt en present till mig ( fast jag kanske inte förtjänar nån)  ;P 
Ett par sneakers, vita Reebook. Ska bli spännande att se om de passar.

Ska bli kul att träffas igen över huvud taget, har saknat honom lite när han varit borta. För att inte tala om tjejerna. De ser så otroligt lyckliga ut när de pratar om att de ska få träffa pappa imorgon. Raringarna :)

De här två veckorna som heltids ensamstående har faktiskt löpt på över förväntan. Visst har vi haft våra duster, jag och töserna. Men inte ens i närheten av vad vi haft innan. Det jobbigaste har varit mornarna när det har bråkats om kläder i oändlighet. Jag är en sån som tycker att tjejerna får bestämma kläder själva så länge jag (eller snarare vädret) bestämmer om hur mycket och vad som passar väderleken liksom. Men nu har det bråkats helt hysteriskt angående vad som är lämpliga kläder.
Och jag lovar att nylonstrumpbyxor och badtofflor INTE går under kategorin :
6 gradig värme, tidvis nederbörd och galen "håll i hatten - varning".

Men det är ju tur att jag har begåvats med de två finaste små prinsessmonstren i världen, annars vet man verkligen inte hur det hade gått ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0