BARA YLLIS

I onsdags kväll vågade jag... jag berättade för tjejerna att jag och L kanske var lite kära trots allt. (tjejerna har tjatat om att vi ska bli ihop i månader nu ;)).
För mig är det ett jättesteg att våga involvera töserna, har varit hemskt emot att dra in någon i deras liv innan jag vet att den personen kommer stanna där.
Jag har på senare tid kommit på att jag aldrig kommer kunna få reda på om ett förhållande är värt att satsa på om pojken i fråga inte involveras med mina töser som något annat än en vän... jag har en bra känsla för mig och L och då är det nog dax att ta reda på om det kan bli något riktigt bra, vi har ju trots allt träffats sen i somras.

Töserna därremot jublade och blev jätteglada. De har ju tjatat som sagt ;) Men jag klargjorde också att det inte betyder villa, bröllop och barn utan bara att vi tycker hemskt mycket om varandra just nu och hur det blir i framtiden kan man aldrig veta... "Men om ni är kära hela livet, då gifter ni er väl?" frågade Mira tillslut... "Jovisst, det kan vi ju kanske göra då..." då blev tösen nöjd och kunde somna!

Så nu är vi offentligt ett par... känns märkligt.... men bra. Kärlek är bra!


Bilden lånad från www.flickr.com