Så var det dax att bli ensamstående :(
Jag och J ska separera. Detta har funnits i bådas tankar länge men det var jag som tillslut tänkte tanken hela vägen och tog upp frågan. Jättejobbigt är det då jag inte är kär längre men han är.
Vi har inte pratat med tjejerna än och jag vet ärligt talat inte hur man gör och vad man säger. Allt för att det ska bli så bra som möjligt för töserna som ju självklart kommer först.
I nuläget så turas vi om att sova hemma. Två nätter på raken har räckt. Sen blir Miran knäpp utan mig :(
Allt har gått jättesnabbt. Jag kom själv på detta förra fredagen och pratade med J i tisdags så vi har nog inte landat riktigt än.
Och hur i hela friden klarar man sig ekonomiskt. Ensamstående tvåbarns mamma som dessutom är heltidsstudent :(
Gaah, vi ska i alla fall dela på vårdnaden och ha barnen lika mycket är det tänkt.
Någon som har nått vettigt att säga så säg det gärna.
Oj vad tråkigt! Jag vet inte om jag har så mycket vettigt att säga mer än att jag önskar att separationen ska gå så bra och smidigt som möjligt för er. Ta hand om dig! Kram/Kicki
Kicki : Tack för kramen :) Ni förstår att jag är i stort behov av MoS träff i bakelseklänning i vår nu va;)
:( önskar att du slapp det här vännen. Riktigt jobbigt. Men ni kanske behöver landa lite innan ni bara hasplar ur er massa beslut? Det är ju trots allt oerhört viktigt. Ta den tid det behöver liksom. Sen finns jag här om du behöver prata, eller tröstshoppa.. eller vad du nu behöver :D puss!
Debbie: Jag vet att du finns där och det känns bra att veta. Och lika bra att tröstshoppa ordentligt medan jag fortfarande har pengar ;P
Inget vättigt å säga,enn att ta hand om er och hoppas det går bra :)
Kram Torhill
Torhill: Tack för kramen :) Har gott hopp inför framtiden :)
Ville bara säga att jag separerade då jag studerade fulltid på LHS, och det gick så bra så. Jobbade extra varannan helg då barnen var hos sin pappa. Så det går! :) Ta hand om dig.
Lena: Vad otroligt skönt det är att höra om andra som varit i samma situation och har positiva saker att berätta. Det ger gott hopp om framtiden. Tack :)
ja, detta kom ju verkligen som en överraskning när jag fick reda på det... men du har mitt stöd. om du vet vad du känner så är det starkt och rätt att följa dina känslor. även om de praktiska och känslomässiga konsekvenserna blir enorma! jag gick ju också genom en separation och det känns så rätt att jag ändå tog det steget!!! ingenting kunde vara mer rätt!!! stor kram till dig!!!!!
Manne: kram tillbaka :)
