Tadaaa!!!

Nä jag har inte glömt, har bara haft tummen fastsatt i stussen!







Hemma hos oss bor världens finaste skåp!

Varit en smula seg även på andra fronter...

Inte bara på att blogga alltså.
Sitter just nu och för över alla bilder jag har på min telefon... vilket jag inte gjort sen jag köpte den nån gång i höstas. Till saken hör också att min vanliga kamera låg i min handväska som blev stulen i början på Januari så sen dess har jag bara fotat med ifånen. 1878 bilder. Kul det ska bli att sortera dem :S

Skäms

Har fortfarande inte skruvat fast de nya beslagen på skåpet...

Söndagssysslor!

Äntligen ska vårt finfina skåp från 1937 bli färdigrenoverat. Köpte det på Blocket för en hundring i vintras, gick in med hull och hår för att renovera det. Sen var de beslagen vi ville ha slut och iom. väntan försvann även renoveringsenergin. Nu är den tillbaka och ikväll ska skåpet stå klart!




Trädgårdsvett och trädgårdssvett

Jag har alltid tänkt att när man har en egen trädgård så är det ju klart att man får sola í den enbart iklädd bikini. Idag hade jag min tidiga dag och var hemma strax före två. Oh, bikinidax på en filt i trädgården tänkte jag glatt.

MEN tänk om grannarna blir jättegenerade och inte alls är sugna på att se mig ligga där och pösa halvnaken.

"Åh, jag sätter mig med en god bok i trädgården och dricker mitt kaffe i godan ro. Men FY, där ligger hon den där nya grannen utan trädgårdsvett klädd i Moderjord och stör min sköna stund med sin svettiga lekamen, bäst jag sätter mig på framsidan istället där kanske jag slipper otrevliga syner".

Hönsnätsstaketet är snarare en tomtmarkering än nått att gömma sig bakom. Inte ens minsta lilla kycklingen kan ju gömma sig bakom ett sånt staket.

Samtidigt så är det ju min tomt, vill jag sola måste jag ju få det tänkte jag och tog på min präktigaste bikini och parkerade mig på filten med en stor flaska vatten och en hemsk bok som jag inte kan sluta läsa även om jag borde.
Knappt två timmar senare hör jag hur grannarnas hus på båda sidor om mig vaknar till liv, och trots att jag har det jätteskönt drar jag kvickt på mig min solklänning och smyger tillbaka in i huset.

Förresten har jag jättetrevliga grannar, inga surskallar här inte. Men ändå.

Punktat liv

En pungtad uppdatering!

* Vi har köpt och flyttat till radhus - jag försöker lära mig läran om radhuslivet, svårt.

* Jag arbetar som pedagogiskt ansvarig på en liten men fantastisk förskola.

* Barnen är nu lastgamla och jag med.

* Jag och vän R har under våren gått på en sykurs och jag har lyckats sy inte mindre än två skitfina kjolar.

* Jag behöver lämna in min symaskin så att jag inte glömmer allt jag har lärt mig.

* Jag tränar massor med Bodycombat och Bodypump och jag älskart!

* Jag är fortfarande Bara Yllis. Allt är således som vanligt!



Det finaste som finns...


Som små drömmar

När mina finaste vänner gifte sig i början på oktober fick alla minsann en egen tårta!


I det här formatet är proportionerna så himla bra. Mer marsipan och mindre grädde, precis som jag vill ha det! Tårtorna gjorde brudparet själva, rosorna satt vi med en hel kväll och pillade med, men finfina blev de.


Lagen om alltings jävlighet!

Istället för att vara på mitt nya jobb så sitter jag hemma med en ifylld vab-ansökan och en dotter med feber, hosta och huvudvärk. Kommer hon få gristryne och knorr med tro?
Förlåt mig men...
JÄDRA BAJS!

Kan säga att det kändes allt annat än skoj att ringa chefen och begära vab allra första dagen på nya jobbet... Som tur var skrattade hon lite och sa att ja, det är så det kan bli när man har barn... men ändå :(

Imorgon smäller det!

För då jobbar jag min första dag på mitt nya jobb! Och inte som barnskötare utan som förskollärare. Och då med en förskollärarlön såklart. Smått fantastiskt!

Jag kommer att få värsta sköna inskolningen med, för jag kommer inte att börja på min avdelning förrän i december, vilket betyder att jag ska vikariera på de andra förskolorna och avdelningarna på enheten i några veckor. På så sätt kommer jag att få en inblick över hur de arbetar och kan inspireras och kan lära mig en massa om Reggio Emilia pedagogiken innan jag själv får ta över ansvaret på min avdelning.
Ikväll ska jag läsa på lite om pedagogisk dokumentation och reggio tänkte jag. Jag som tänkt att jag inte skulle se åt nån kurslitteratur nu när studierna är avslutade för den här gången. Men till mitt försvar så är faktiskt de böckerna jätte intressanta och bra!

Tänk vad fort tre och ett halvt år ändå har gått. Det känns som om det var alldeles nyss jag åkte till skolan allra första gången för att registrera mig till min allra första kurs. Smått nervös minns jag att jag var men nu i efterhand är jag ändå impad av hur himla snabbt man faktiskt kom in i allting.

Jag kommer att sakna studentlivet lite grann tror jag. Sovmorgnar, jobba hemma, bestämma dagarna själv till stor del, alla vänner jag fått och den gemenskapen som bara uppstår i en slöjd/bildsal. Men fy bubblan vad det ska bli skönt med en riktig lön. Att kunna handla den maten jag vill äta istället för den maten jag har råd med. Skämma bort flickorna med fler biobesök, utflykter och annat smått och gott. Inte jämt jämt jämt behöva säga nej, nej, nej till allt för att pengarna inte räcker till.

Jag är så himla stolt över mig själv ska ni veta , som klarat mig igenom en hel högskoleutbildning som ensamstående (förutom första terminen som jag förtfarande bodde med flickornas far), jag har genomgått en separation, stora och små personliga sorger såsom bortgång av min älskade mormor, enormt dålig ekonomi samt
nära och kära som mått dåligt. (självklart har det även hänt fantastiska saker de här åren med)!

Trots detta har jag inte fått en enda rest på en enda uppgift under hela utbildningen utan blivit godkänd på alla delmoment och kurser jag har gått. Visst måste man väl få vara stolt över sig själv då!

Fast nu kanske jag ropar hej förtidigt... har ju inte fått betyg på sista kursen än, den som avslutades med redovisning och tentainlämning i torsdags. Håll tummarna för att jag blir godkänd på den med nu är ni rara!

Och tänk lite på mig imorgon då jag går min allra första dag på mitt allra första jobb som behörig lärare!

den största skräcken...



Som genom ett mirakel överlevde barnet ... ont i magen och iskall kyla i kroppen framkallar detta klipp! En förälders mardröm minst sagt.

Förvärvsstämma igår...

Och det röstades ja. Precis på milimetern. Det var det exakta antalet röster som behövdes för ett köpande av fastigheten som röstade ja. Sicken tur kan man tycka, jag vill ju sälja min och köpa en fyra så barnen kan få varsitt rum, det börjar behövas. Speciellt när den ena har kompisar över som inte kan låta bli den andras pinaler... då skulle ett till rum sitta fint. Men först ska jag nog köpa loss den här lägenheten då! Men drömma är aldrig fel!

Swenska hollywoodfruar när de är som bäst!


Fint


Saker som hänt

är att jag springit på x-antal anställningsintervjuer och tillslut efter stora mängder beslutsångest har jag bestämt mig för ett ställe och tackat ja. Om cirkus fem minuter ska jag hoppa på Minerva (ja, jag har även köpt en splitterny cykel som blev stulen efter en natt och som jag precis fått ut en ny på försäkringen) och rulla iväg till min nya arbetsplats och skriva papper. Det är en förskola som arbetar efter reggio emilia pedagogiken vilket betyder måla, snickra och skapa med barnen dagarna i ända! Tar 15 minuter på cykel dit och lönen är alldeles ok. Min sista kurs i skolan går som smort och jag njuter av dagarna i slöjd och bildsalarna! Idag kommer mina små prínsessor hem och då ska vi baka pizza och kramas! Sådärja, nu måste jag hoppa på Minerva! Tjingalong

Intervju på onsdag

Japp så snabbt fick jag svar. Helt galet, bara ett par timmar efter att jag mailat in ansökan till ena stället så blev jag uppringd. Redan imorgon ska jag på intervju... jätte spännande men också lite läskigt. Är ju ett tag sen jag var på anställningsintervju nu! Tur att jag vet vad jag vill och är säker på hur jag känner inför den pedagogiska biten... och charmen får jag slå på så att det dänger om det :) Nu är bollen i rullning!

Hektisk vecka!

Denna vecka är den sista lediga innan höstterminen börjar. På schemat står: *Skriva klart c-uppsatsen *träffa handledaren för uppsatsen *Fixa klart mitt nya CV *Söka jobb *Ringa banken och höra mig för om bostadslån då vi ombildat och ska köpa loss våra lägenheter *Kolla upp litteraturen till nya kursen som börjar nästa vecka *Träna så mycket jag bara kan och hinner *gå till bibblan och låna "Tuesdays with Morrie" som jag inte läst på år och dar trots att det kan vara bland det bästa jag någonsin läst. Ska försöka andas och skratta lite emellanåt med!

Otroligt roligt, fantastiskt svårt och alldeles galet svettigt

var det första Charleston passet igår. Men nu jädrar amalia ska det dansas av! Får öva hemma i vardagsrummet hela veckan nu tror jag så att jag får till de däringa vridningarna som är så viktiga! Hejkon bejkon!

Om man ska tro Wikipedia

Så är det det här jag ska ägna kommande sex söndagar åt... Charleston är en dans med ursprung i USA. Den var 1920-talets stora modedans, och hela "det glada 20-talet" har i bland refererats till som "The Charleston Era". Dansen har sitt namn efter en komposition av den svarte pianisten James P. Johnson med text av Cecil Macklin, vilken i sin tur är döpt efter staden Charleston i South Carolina. Den första skivinspelningen av melodin gjordes av Arthur Gibbs orkester 1923, men det var först sedan den förekommit som ett nummer i Broadway-revyn Runnin' Wild som den blev en världssuccé. Strikt musikaliskt är charleston endast en snärtig form av samma typ av dansmusik i 4/4-dels takt som exempelvis foxtrot. Dansen utövas på så sätt att dansaren går från tå till häl, som om denne "trampar i gyttja". I tur vrids fötterna ut och in, 3 vridsteg framåt och vid 4:e steget slås klackarna ihop. Charleston dansas vanligtvis parvis, men går även att dansa singel eller i grupp.

sommarlov

det är precis vad jag har just nu och jag gör mitt bästa för att njuta fullt ut varenda sekund varenda dag. Ett fantastiskt bra jobb gör jag med. En vecka var jag tillsammans med töserna mina och den stora kärleken på hans fars sommarställe i finska skärgården. Vi solade, fiskade, åkte båt, badade, åt, drack öl och hade det alldeles fantastiskt bra. Barnen bodde i sina flytvästar och spenderade stora delar av dagarna med varsin håv i vassen fångandes spigg. Väl hemma igen hann vi med sol och bad, Junibacken och allmänt mys i en vecka innan töserna åkte till sin far. Jag och L var på ett fantastiskt bröllop och firade nya makarna Lilja och festade natten lång. Den här veckan är min och Ls enda lediga vecka utan barn, och den spenderar vi i solen badandes, öldrickandes, socialiserandes med diverse fina vänner men mest av allt mysandes och njutandes av det fina livet! Är hos L nu och har inga bilder här att lägga upp så om jag kommer ihåg så kommer det bilder sen! Kram i solen!!!

Tidigare inlägg
RSS 2.0