Praktiken slut för den här gången...

Idag var sista dagen på praktiken. I alla fall för den här perioden. Det är lite blandade känslor över det hela. Kommer sakna många av barnen samtidigt som det ska bli sjukt kul att få komma tillbaka till skolan och skapa lite igen. Saknar verkligen både bild och slöjdsalen. För att inte tala om klasskompisarna och den mysiga stämmningen vi har i klassen :)
Det trista är att jag nu fram till och med onsdag måste gå in i en plugg koma. Har galet mycket bäcker att läsa och en hemtenta att skriva. Ångest rent ut sagt. Men men, det kommer att fixa sig det med. Det gör det ju alltid. Oftast brukar jag bli rätt nöjd med resultatet oxå :)
På Söndag hämtar J kiddsen och har dem fram till Torsdag då det är jag som hämtar på förskolan. Så jag kommer verkligen att kunna gå helt in i min pluggbubbla. Så om någon undrar vart jag tagit vägen den perioden så vet ni att jag sitter med näsan hängandes över min kurslitteratur och har fingrarna sargade av allt skrivande ;P

Här hemma är det som det är. Leia har gjort helt klart att det är jag som är boven i dramat. Hon provocerar mig så till den milda grad att jag tillslut tappar allt tålamod och får det ena utbrottet efter det andra. Då får hon ångest över att jag blir så arg/ledsen att hon vill upp och vara nära och sen vet hon inte hur hon ska hantera alla känslor och börjar om från början igen med sina provokationer :( Gaaaah, jag vill bara skrika hemskt fula ord och slänga sönder saker när hon sätter igång, men det går ju inte ;P

Igår berättade hon för Jessa att hon var ledsen för att Mira alltid är med och att hon aldrig får vara själv med mamma. " jag önskar att Mira bodde hos pappa hela tiden och jag med mamma så att jag får ha mamma för mig själv" hade hon tydligen sagt. Hon beklagade sig högljutt om att Miran alltid var med när vi gjorde nått tillsammans. Så ikväll fick Mira gå och lägga sig före Leia. Leia var uppe en halvtimme längre ungifär och under den tiden läste vi böcker och pratade lite. Hoppas verkligen att detta hjälper lite åtminstonde. Att hon får ha mig alldeles själv en stund innan läggdax.

Men som sagt. Det är ju friskhetstecken att hon reagerar, men fy in i helvete vad jobbigt det är. Hon står och skriker att mamma är så ful, pappa är mycket finare och bättre och mamma är dummast i hela världen och pappa är så snäll mm mm.

Funderar på att börja äta rosenrot igen. Åt det förut när Miran var som värst på nätterna och de hjälpte faktiskt. Hade definitivt bättre ork när jag åt dem. Ska nog ta mig förbi Hälsokosten på Tisdag när jag får pengar.

I övrigt så fullkomligt äääälskar jag att bo själv. Börjar faktiskt tycka om mitt hem på ett helt nytt sätt. Tror att jag kommer att få det riktigt fint och bra här så småningom :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0