Saker jag gör

I min skola sysslar vi med lite av varje... bland annat grönsaker och frukter i trä. Paprikan högst upp till höger är jag skyldig till...

Jomendåså

Har skrivit klart mitt cv och tom. skickat iväg det till tre ställen som känns jätte intressanta alla tre... nu väntar jag med spänning och är livrädd under tiden! Det här med att fixa klart cvn och börja söka jobb på allvar har jag dragit lite på. Det blev helt plötsligt så tydligt att en era är på upphällningen och en annan är på ingång. Min tid som student har varit fantastisk på det stora hela om man bortser från den ständiga ekonomiska ångesten som jämt gör sig påminnd. Jag känner mig trygg i min pluggbubbla. Jag vet vad som förväntas av både mig själv och av skolan. Trygg i lokalerna där jag gått mina kurser. Trygg i omgivningarna runt skolan och cykelvägen tur och retur. Jag tom. trygg på cykel över Västerbron. Vad jag nu har framför mig är allt annat än tryggt just nu. Vart kommer jag jobba? Vad kommer förväntas av mig? Hur kommer mina tider vara? Kommer mina barn få jättelånga skoldagar? Kommer jag kunna jobba längre dagar ena veckan och kortare den andra? Att helt plötsligt (nåja, på 3½ år) vara en av dem som har utbildningen på arbetsplatsen kommer även betyda en helt annan sorts ansvar. Tänk om jag inte är redo för det ansvaret eller om jag inte är redo för lärarrollen över huvud taget? Hur vet man det? Kan man ens veta det? Tänk om jag kommer till mitt nya jobb och känner att jag valt helt fel yrke? Tuff shit liksom! Samtidigt så är jag otroligt förväntansfull och spänd inför allt det nya jag har framför mig. Tänk om jag hamnar på en alldeles fantastisk plats, bland alldeles fantastiska människor där jag kan utvecklas till fullo tillsammans med dem? Ja så får det nog bli, det känns som en bra deal!

Dynamisk pedagogik

Jag läser som sagt en sommarkurs nu i sommar. Den är smått fantastisk och handlar i stora drag om ledarskap, tillit, gruppdynamik mm genom estetiska lärandeformer med drama i fokus.

På våra lektioner får vi göra många övningar blundandes. Efter bara en vecka i gruppen känner jag stor tillit till mina kurskamrater och låter mig ledas och formas utan minsta osäkerhet. Det känns tryggt och häftigt. Genom alla dessa övningar utan syn får man en enorm känsla och medvetenhet om sin egen kropp, rummet omkring, ljud, känsel, dofter... ja alla sinnen är så mottagliga.

Idag på spinningen fick jag för mig att blunda under en jobbig etapp... upplevelsen blev så stark. Jag blev så otroligt medveten om  min egen kropp, musiken, alla andra försvann och jag kunde fokusera mer än någonsin på min egen teknik och "backen" jag skulle upp för. En sjukt häftig upplevelse måste jag säga. Jag tror aldrig att jag hade kännt samma lugn och totala medvetenhet om jag provat samma sak för bara en vecka sen.

Har jag sagt att min kurs är smått fantastisk?

( Fan, nu gjorde Vit ryssland mål... hur i hela gick det till? )

( sådärja, Rasmus Elm såg nu till att vi kvitterade, andas ut en stund... )

Trivsamt

Om man har en skål med smält chilichoklad, en skål full av röda söta jordgubbar att doppa i chokladen, och huvudet vilandes i knät på den man älskar... då är det riktigt mysigt att läsa kurslitteratur!

Så spenderades gårdagskvällen... kanske ska köra en repris på det ikväll :)

Jomen serru satt...

Det ligger till på det häringa viset att jag ska läsa en 15 p kurs nu i sommar som börjar nu på måndag. Dynamisk pedagogik heter den så fint. Igår fick jag reda på att jag kan tillgodoräkna mig dessa 15 p i min utbildning, vilket med andra ord betyder att jag endast behöver läsa 15 p bildbreddning i höst och att JAG SEN ÄR KLAR!!!!! Redan i oktober/november nån gång kommer jag vara färdigutbildad lärare. Jobba, pengar, färdig med pankeriet liksom. Fy bubblan vad härligt det ska bli. Men samtidigt skitläskigt. Har lullat runt i min pluggbubbla i flera år nu och känner mig liksom rätt så trygg där. Nu blir det andra bullar. Arbetsliv liksom. Hjälp :D

Och DÄR var båten i hamn!

Lycka!!!


Skepp ohoj land i sikte

Väldigt långt bort men ändå fullt synligt för vältränade ögon!

För att ni landkrabbor ska förstå så kan jag tala om att det betyder att tentaskrivandet är påbörjat, och att jag kommit  en liten bit på väg (1½ sida av 4-5) och nu bara ska segla över till andra sidan där helgen väntar med andningspaus och rödvin!
Jag vet, jag har ju knappt kommit nån vart, men med mig är det lite så att när jag väl sätter mig och skriver så går det ganska snabbt. Började för bara ett par timmar sen med skrivandet och har redan skrivit en tredjedel sisådär. Har jag tur och jobbar jag flitigt blir jag färdig i morrn redan och då blir det långhelg ;)

Puss i ljumsken och ha det bra!

Kolla förresten vad vi mumsade på framför melodifestivalen på alla hjärtansdag... jag fullkomligt älskar dammsugare och jobbar jag nu flitigt ska jag unna mig en redan imorgon!



yummy yummu

Tenta vecka

På fredag ska hemtentan om etiska dilemman och professionella samtal in... jag tänkte att det kanske är en bra idé att börja på den idag. Vad tror ni?

Efter gårdagens dunderträning på först 55 minuter PT-cirkel (alltid sjukt tungt och effektivt pass) och sedan 75 minuters cykling med tung packning så är jag idag så mör i kroppen att jag inte kan röra mig så mycket ändå, lika bra att slå ner gumpen i tysta salen i skolan och bara skriva skriva skriva!

Ni håller tummarna va?


Sådärja

Nu har jag fått tag på alla på skolan jag behövt och blivit registrerad på kursen i alla fall. Nu är det bara till att vänta på att csn ska få in registreringen och fixa resten... ska ringa och stressa på dem...
Åh liksom :(

Helt modlös...

Skulle fått csn idag... men inte då... skolan har missat att registrera mig så jag får inga pengar förrän det är gjort. Jagat min lärare på mail och telefon hela förmiddagen... fick till slut tag på henne och blev hänsvisad till kursadministratören som sköter registreringarna... ringde på en gång, då var telefontiden slut två ynka minuter tidigare... mailade i alla fall och väntar nu på svar...

Jag har 15 kr på kontot, ingen mat hemma och barnen kommer på måndag... börjar gråta snart... sånna här misstag FÅR INTE göras...

Hade jag vetat det här hade jag aldrig shoppat loss så efter barnbidraget... men jag RÄKNADE JU MED ATT FÅ PENGAR IDAG!!!

Nu ska jag krypa ner i soffan, dra ett täcke över mig, sätta på en film, dricka en kopp te och tycka helt sjukt synd om mig. Ja det ska jag!

Jodå, jag blev färdig med den här tentan med!

Klappar mig stolt på huvudet och lägger mig framför tvn och pillar navelludd!

Flitig som en myra!

Jo då... idag har jag satt igång minsann... har förstått och förlikat mig med tanken på att tentan inte tänker skriva sig själv och kommit på att jag själv måste göra nått åt saken.

So far har jag skrivit 1½ sida av 5-6. Jag har även slängt ihop en ungspankaka så det går snabbt och smidigt med middag ikväll med barnen... och lunch till mig... japp, så ensidig är jag idag!

Efter noga räknande och många kalkyrer (eller i alla fall småkik på den fina turkosa väggklockan) har jag kommit fram till att det tar mig ungefär en timme att skriva en sida... alltså att bläddra i böcker, läsa, formulera och skriva. Det tycker jag är ganska ok.  Speciellt med tanke på att jag sällan ändrar om och har mig när jag väl skrivit sidan... jag är så hiskeligt bra på att formuelra mig på en gång serrni... tack waldorf kanske jag ska säga!

Nu ska jag tillbaka till mitt ganska så intressanta torsdagsöde!

Tjingalongkalsong!

Idag har jag läst åtta böcker...

imorgon när jag vaknat ska jag skriva ner allt klokt jag läst!

Tack och hej leverpastej liksom och godnatt!


Undrar stilla...

varför tentan fortfarande inte har börjat skriva sig själv...

En liten ylle-själ i en lite större ylle-värld!

Jag är ett tvättäkta yllebarn... om definitionen av yllebarn är detsamma som waldorfbarn alltså. Tolv år gick jag i waldorfskola, och lägg sen till två år på waldorflekis innan skolstart så är jag nog såpass kvalificerad ylleunge som man bara kan bli. I alla fall på pappret. Jag har aldrig kännt mig särskilt waldorf i övrigt... jag levde i min yllevärld i skolan som jag de sista åren var dödligt trött på... så trött att jag knappt ens var där... Idag pratar jag vitt och brett om att jag aldrig skulle sätta barnen i waldorf, att det finns så enormt stora brister när waldorf sätts i praktiken... de åtta första åren är man totalt utlämnad till EN pedagog. Kul jul liksom om pedagogen man får visar sig vara ett rötägg, för jo... sånna finns det fler än ett av. Jag har haft turen att ha bra lärare, men ändå lyckades de inte hjälpa mig med de svårigheter jag hade i skolan av den enkla anledningen att de aldrig tog reda på varför jag inte skrev mina häften i tid (de ggr jag ens lämnade in dem). Inte förrän jag började på högskolan kom jag själv på varför jag under min tidigare skolgång alltid kom efter, och varför jag under alla år byggt upp en tro att jag var snäppet dummare än de flesta andra, och att självförtroendet för min egen hjärna alltid legat långt under där det faktiskt borde vara. 
 
Jag kan helt enkelt inte skriva för hand utan att få en enorm kramp och pisspotteont i handen min... i waldorf skriver man liksom sina egna böcker... mycket skriva blev det och jag fick panik över dessa häften och sköt upp skrivandet så länge jag bara kunde... oftast lite till... och självklart hamnade jag efter och självklart trodde jag att det var pga att jag inte var tillräckligt smart...

Hmmm... så mycket det blev, hade egentligen bara tänkt skriva om gårdagens upplevelse då jag var på studiebesök i kristofferskolan, en waldorfskola norr om stan...

Jag har aldrig sett, tänkt och reflekterat över waldorfskolan från ett annat perspektiv än som elev... en smått negativ sådan... Därför var det både skoj och skrämmande att upptäcka hur mycket jag trots allt håller med om... som bokbindarläraren vi träffade som pratade om att hela barnet går i skolan... inte bara huvudet... han talade varmt om vikten av att få med hela kroppen i det man gör... om rummets betydelse för pedagogiken... en människa lär bäst ju fler sinnen hon använder vid inlärandet/utforskandet... hela pedagogiken är uppbygd runt ämnesintegrering, de estetiska ämnena tas in i alla mer teoretiska ämnen så mycket det bara går... jag kommer själv ihåg hur vi fick göra våra egna kartor över olika världsdelar i papir maché för att få den rätta känslan  i huvud och kropp över hur det faktiskt ser ut i världen och naturen...

Precis dessa tankar matades vi fulla av under min bild/träslöjd inriktning jag läste på LHS... och jag kan inte annat än hålla med... jag har ju själv alltid varit en sån person som måste göra för att förstå...  frågan är om jag är sådan just för att jag alltid haft det på det viset i skolan som barn eller för att jag helt enkelt är född som en görandes människa? Eller kanske är det lite av varje?

Jag gick i alla fall ifrån studiebesöket full av nya insikter och det var roligt och intressant att få en mer objektiv syn på waldorfskolan än som en elev mitt uppe i den... Sen finns det visserligen en hel massa saker med waldorfpedagogiken som jag inte är helt på samma sida som fortfarande men säg den pedagogik som bara har positiva sidor! Ja, det skulle vara reggio emilia isåfall... ja det skulle det banne mig... (och hur lika waldorfpedagogiken är inte deras tankar angående skapande och inlärning ;))

Så banne mig... jag tror minsann att det bor ett litet ylle inom oss alla... bomchickabomchicka bom bom bom!!!


Det var det märkligaste...

Att skriva tenta eller prov som det hette back in the days har alltid varit det värsta jag vet... jag blir nervös, sitter och skriver under ångest och släpar fötterna från skolan med oron över att ha misslyckats hängande som ett stort, tungt, mörkt moln ovanför huvudet...

Matematik har alltid varit det värsta ämnet jag vet... jag har bara inte det tänket som skolan alltid förväntat sig av eleverna... jag är estet, jag gör med mina händer, förstår med min kropp... mattespråket talar inte med mig...

Idag skrev jag tenta... i matematik.... Igår när jag somnade var det med tillförlit till mig själv och min förmåga... en lugn sömn....
Idag gick jag till skolan som lugnet själv, log när jag fick tentan... tog det lugnt och funderade över första frågan... lät allt ta sin tid... och kom på mig själv med att sitta och mysa lite... tycka att det var skoj att sitta och plura över talen och de didaktiska frågeställningarna...

VAD HÄNDE??? Jag tyckte att det var roligt att skriva tenta för första gången i mitt snart 29 åriga liv...  mös av att sitta och bläddra i böckerna och fundera över frågorna... kände mig nöjd över svaren och vad jag åstadkom... och ämnet var MATEMATIK!!!

Jag gick från tentasalen med lätta steg och sol i sinnet...

Nu har jag från två andra hört att de tyckte det var jättejobbigt med tentan... så min stilla undran är nu... har jag bara helt plötsligt fattat grejjen.... eller är jag totalt ute och cyklar och tror mig ha gjort bra ifrån mig???

En väntan på tre veckor har jag nu framför mig... så tills dess tänker jag se på mig själv som allsmäktig och matematiskt snille...tre veckors frist helt enkelt då jag tänker må bra och vara nöjd!


Åh så skoj!

Imorrn ska vi minsann leka i skolan! Jag hade tänkt sova en timme nu så jag är lite skojigare när L kommer ikväll... gick inte det minsta bra... istället poppade den ena idén upp efter den andra angående geometri lektionen jag ska hålla imorgon... så nu ska jag skapa tre små figurer... Herr Kvadrat, Herr Cirkel och Herr Triangel... de ska få följa med till skolan imorgon för att leka kurragömma med min vän Kotte och barnen. Kotte är en Koala som trivs bäst på min hand, han är så söt och jag har haft honom enda sen jag var ett litet blåbär!
Helt plötsligt blev det skoj att planera lektion... jag som får sån ångest i vanliga fall...


Att jag aldrig lär mig!

Varje gång det ska till att läsas kurslitteratur så skjuter jag på det så länge det bara går. Oftast ännu längre än så tom. Och varje gång (nåja nästan) så finner jag litteraturen jätte intressant när jag väl satt mig ner och läst.
Varför gör jag alltid på detta viset? Det är ju förbövelens extremt korkat! Nu sitter jag med tidspress igen och vill läsa ingående och reflekterande men då jag har så mycket att läsa på så lite tid är jag tvungen att stressläsa. Skit trist ju... Nästa gång jag gnäller om att jag måste plugga, snälla rara påminn mig om att jag faktiskt tycker att det är skoj och intressant bara jag kommer igång... annars kommer jag likförbenat sitta där med tummen i baken och göra allt och inget och lite till för att slippa öppna de stackars böckerna!
Over and out... böckerna kallar!!!

Förresten... jag blev godkänd på båda sommarkurserna :D

Tjingeling!!!

Hur korkad får man bli?

Jag ska läsa matematik nu i tio veckor. Kul tänkte jag, det kommer ju vara på småbarnsnivå... efter infomationsmötet igår och efter att jag nu kikat lite på övningsuppgifterna vi fått, sitter jag nu här och känner mig omåttligt korkad. Bajskorv liksom... jag HATAR verkligen matte... och ja, hata är ett starkt ord... lika starkt som min känsla.


Fäääärdig!

Som det låter i Bebbes godnatt saga!

Fast nu gäller det hemtenta och inte toalettbestyr.

Nu blir det till att hoppa i duschen, cykla till SU och skriva ut och lämna in! Oh så jag kan njuta av ett par dagars ledighet nu! Ut i solen vettja!!!

Pöss

Tidigare inlägg
RSS 2.0